Att känna sympati för onda karaktärer
På gårdagens svenskalektion pratade vi om vilken stor roll berättandet haft för människor i tusentals år och makten med språket. Vi fick bland annat läsa ett stycke ur Sarah (JT LeRoy) som handlar om en pojke som växer upp med sin prostituerade och drogmissbrukande mamma. Pojken börjar vid 12 års ålder, i behov av bekräftelse och kärlek, prostituera sig. Stycken handlade om förberedelsen inför den första kunden, där hallicken hjälper till att förebereda och klä pojken. I stycket framstod hallicken som en person som brydde sig, han verkade nästan nervös och orolig för den lilla pojken. Vi diskuterade i helklass. Var hallicken en god människa?
Nej, självklart inte. Pojken är bara ett barn. Hallicken bidrar ju till både pedofili och prostitution.
Lektionen handlade om hur lätt det är väcka sympati med hjälp av ord. Hur fantastiskt och förödande det kan vara. Min lärare berättade om en film hon sett en gång, där huvudpersonen egentligen var den onda men hon ändå satt hela filmen och ”hejade” på personen, eftersom sättet filmen var gjord på fick tittaren att känna sympati. Jag tycker att det här är otroligt intressant och har sedan funderat på om jag har sett eller läst något med det här fenomenet.
Det första som dyker upp i huvudet är Den unga eliten av Marie Lu, där huvudkaraktären faktiskt inte är särskilt trevlig mot varken sina motståndare eller allierade. Ändå är det svårt att inte hoppas på Adelina. Nu har jag visserligen inte läst den sista boken i trilogin, så jag vet inte hur det slutar. I andra boken skulle Adelina dock inte varit särskilt älskad om berättelsen var skriven ur ett annat perspektiv. Men så är det väl alltid?
Sedan tycker jag om när en hamnar i en konflikt angående karaktären. Är hen ond eller god? Exempel på sådana karaktärer skulle kunna vara Loki (Thor) eller Ben Solo/Kylo Ren (Star Wars). Loki är både maktgalen och en mördare, men ändock existerar det en enorm fanskara som avgudar honom. Ben har jag visserligen svårare för att tycka om, mest eftersom han mördade Han Solo, men det finns utan tvekan konflikt hos honom och även han har många fans.
Har ni något exempel på en film eller bok där sympati väcks för en ond karaktär? Eller där gränsen mellan godhet och ondhet kanske är suddig?
